Hur man slipar en kökskniv.


Hur vet jag om min kniv behöver slipas?

Detta är lite av en smaksak men jag har stött på ett test som jag tycker är ganska bra.

För att avgöra om din kniv behöver slipas så använd papperstestet, det går till så här: Vik en sida ur en tidning i två och håll den upprätt (ett helt vanligt a4 fungerar också). Placera eggen i toppen av pappret, med en lätt vinkel. Skär sedan. Om du inte får rena snitt så prova att använda ett brynstål. Får du fortfarande inte rena snitt bör du slipa kniven.

Brynstål

Ett så kallat brynstål, den där metallstången som finns i de flesta kök, slipar inte kniven på samma sätt som en knivslip gör. Den rätar ut och finslipar eggen på en något slö kniv. Genom att föra kniven längs med stålet rätas kniven ut. Se till att hålla en c.a. tjugogradig vinkel mellan kniv och brynstål när du gör detta.

Jag har en teknik som skiljer sig något från vad man brukar se men jag upplever att min metod är både säkrare och mer precis.

Steg 1. 

Håll brynstålet vertikalt med spetsen ner mot en skärbräda, se till att ha ett fast grepp och tryck ner spetsen i skärbrädan. Blacera hälen av bladet mot den översta delen av prynstålet och peka kniven något uppåt. Håll eggen med en ca tjugogradig vinkel mot stålet 

Steg 2.

Håll ett stadigt men lätt tryck och se till att bibehålla vinkeln mot stålet när du drar ner knivet i en svepande rörelse.  vinkeln på kniven bör vara horisontell när du kommit halvvägs på stålet.

Steg 3.

Avluta rörelsen genom att passera knivens topp  med stålets botten.

Repetera steg 1-3 på knivens andra sida. Fem drag på varje sida bör räcka. 

Då ska du använda en knivslip.

Om din knivs egg är hyffsat slö så kommer du att behöva slipa den igen.  Det här tar bort en del metall — mer än du någonsin skulle kunna kunna ta bort med ett brynstål. För att få nytt liv i en väldigt slö kniv så har du tre val: Skicka den till en knivslipare, slipa med sten (svårt att göra själv) eller — det mest behändiga valet— du kan använda en elektrisk eller manuell knivslip.

Allt om elektriska knivslipar. 

De här grunkorna är väldigt lätta att använda. Elektriska knivslipar verkar genom att små slipstenar snurrar mor bladet. Du ska alltid följa tillverkarens instruktioner men generellt så går slipandet till så här: Sätt på slipen, håll kniven i ett stabilt men löst grepp (dvs. du behöver inte pressa ner kniven hårt i knivslipen, maskinen sköter arbetet åt dig). För kniven genom lämplig spalt på slipen, rörelsen ska vara jämn  och långsam. Alternera sidor så att båda sidor av eggen slipas. Min favoritmodell har en spalt för allvarligt skadade knivar, detta betyder att man snabbt kan få liv i en allvarligt förbisedd kniv.

Min favoritmodell är Chef’sChoice™ M1520

Detta eftersom den kan hantera både västerländska och asiatiska knivar — dessa skiljer sig något i vilken vinkel de har i eggen och behöver därför slipas annorlunda, mer om asiatiska knivar Kommer att komma i en senare artikel.

Allt om manuella knivslipar.

När det gäller manuella knivslipar så är antingen slipstenarna på icke motoriserade hjul eller så är slipmaterialet format till ett V som man drar kniven igenom. Används genom att man drar kniven igenom med ett jämnt tryck. Följ alltid tillverkarens instruktioner.

Fördelar:

  • Den nätta designen gör att den manuella knivslipen är lätt att förvara, perfekt att snabbt dra fram när man känner att kökskniven börjar bli för slö.
  • Väldigt bra och snabb vässning av de flesta köksknivar.
  • Mycket billig. 

Nackdelar:

  • Även de bästa knivsliparna kan inte fixa allvarliga skador ( t.ex. ta bort hack).

Allt om slipstenar.

Fördelar:

  • Extremt anpassingsbar eftersom du själv bestämmer vilken vinkel kniven ska slipas vid.
  • Relativt billig.

Nackdelar:

  • Tar lång tid innan man lär sig att använda ordentligt, du måste konstant se till att du slipar vid rätt vinkel. 
  • Tidskrävande om man slipar ett väldigt slött blad.

Hur man slipar en tandad kniv.

Använd en manuell knivslip.

Även om det finns speciella verktyg för att slipa sågtandade blad så har jag upplevt att en vanlig knivslip fungerar minst lika bra — dessutom så är det ett köp mindre. Elektriska knivslipar fungerar inte särskilt bra när det kommer till sågtandade knivar, de slipar bara topparna av tänderna medan dalarna förblir slöa. En manuell knivslip å andra sidan ser till att även sågtandade knivar hålls skarpa. Tandade blad behöver inte slipas lika ofta men om dina frukostmackor brukar se ut så här så är det en god idé att se över om brödkniven behöver vässas. Det finns även specialverktyg som är speciellt framtagna för att slipa sågtandade knivar.

Hur man slipar en Santoku kniv.

Eftersom jag har olika vinklar på mina knivblad så är det viktigt flr mig att ha en slip som kan hantera olika sorters knivar. Generellt sett så har Japanska knivar en skarpare vinkel. Detta gör att de känns skarpare men den skarpare vinkeln gör att de behöver mer underhåll.

Är det möjligt att överslipa en kniv?

Kort och gott: nej, gå inte på dessa vanliga myter kring knivslipning. 

MYT: elektriska knivslipar tar bort för mycket material. 

Sanning: Med en högkvalitativ knivslip behöver man inte oroa sig för att ta bort för mycket material från sin kniv. 

Elektriska knivslipar tar bort en liten mängd metall från kniven, och om du använder den grövsta inställningen på knvslipen så tas lite mer material bort. Om du ser till att använda rätt

spår till rätt tillfälle så kommer din kniv att hålla länge. Oftast är det spåret med den finaste slipinställningen som bör användas. 

MYT: Brynstål kan ta bort för mycket material från kniven.

Sanning. Återigen; med rätt verktyg så behöver man inte oroa sig över att ta bort för mycket material från kniven. Jag tror att den här myten har sitt ursprung i att professionella kockar brukar se till att använda brynstål med väldigt fint mönster. Detta för att kniven ska hålla längre —  med detta sagt så brukar professionella kockar ha väldigt dyra knivar som de använder timme efter timme, dag ut och dag in. Det är inget som hemmakocken behöver oroa sig över, där är antagligen ett brynstål med lite grövre mönster att föredra.

Sommarstugshack!

Behöver du vässa en kniv men är långt ifrån dina vanliga verktyg?

I en knipa så kan en oglaserad botten av en mugg fungera som en knivslip. Med ett lagom tryck så dra kniven kängs botten av muggen, se till att ha en ca 15 graders vinkel mellan kniv och mugg. 

Hur du ska förvara dina knivar och hålla dem skarpa. 

Att förvara sina knivar på ett smart sätt kan hålla deras blad skarpa längre och dessutom undvika tråkiga olyckor. Jag rekomennderar inte att förvara dina knivar löst i en låda, de kan råka skära och skada varandra — och inte minst dig! 

Knivblock. 

Att förvara sina knivar i ett knivblock är en stor förbättring jämfört med att förvara dem i en kökslåda. Ett stort knivblock som det ovan förvarar ett stort antal knivar.

Magnetisk knivlist.

Om du hänger upp dina knivar på en knivlist så har du helt plötsligt frigjort väldigt mycket yta, antingen i dina lådor eller på dina köksytor. Enligt mig är detta det ultimata sättet att förvara sina knivar men vissa kanske vill ha mindre permanenta lösningar.

Knivskydd.

Dessa skydd är ett bra alternativ om du inte har något alternativ. Skydden håller bladen vassa och säkra men är enligt mig något otympliga.

Vad är ett brynstål?

Du har antagligen hört talas om brynstål förut, du kanske till och med har ett undangömt i dina kökslådor. Den där metallpinnen med ett plasthandtag som följde med ett knivset och som du knappt, om någonsin använt.

Du kanske har sett en kock eller slaktare använda en, om inte i verkliga livet så i vart fall på film. Men vad ska du använda det till egentligen? Slipa knivar? Göra coola swischljud?

Det råder mycket förvirring kring vad ett brynstål ska användas till. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att det finns mycket förvirrande terminologi i knivvärlden och att vissa verktyg är väldigt lika även om de fyller olika funktion. Dessutom så är tillverkarnas produktbeskrivningar ofta kryptiska. Den här artikeln kommer att bena ut vad som är vad och förhoppningsvis reda ut några frågetecken som du kanske har.

Terminologi.

Ett brynstål är en metallpinne som är ungefär lika lång som din underarm, genom att föra kniven längs med brynstålet ett par gånger kan du återställa skarpheten i kniven. Notera att jag säger återställa, inte slipa eller vässa. Detta är för att ett brynstål inte fungerar på samma sätt som en knivslip. Ett brynstål rätar ut eggen på kniven medan en slip, som namnet antyder, slipar bort material för att skapa en ny egg. Båda gör din kniv skarpare men sättet de når dit skiljer sig. Ett brynstål påverkar i princip inte din knivs livslängd medan slipande kan ha viss inverkan. Att bryna är något man bör göra ofta medan slipande är något man ska undvika att göra mer än nödvändigt. Du bryner en kniv tills det inte fungerar att bryna längre, då är det dags att börja slipa.

Något som är väldigt förvirrande är att vissa slipar ser ut som brynstål. För att bättre
förstå hur dessa skiljer sig så ska vi ta en närmare titt på hur ett knivblad fungerar.

Gör det krökta rakt.

Som du säkert förstår så är eggen på en kniv väldigt tunn. Desto tunnare desto skarpare. Tunnheten har dock en nackdel — eggen skadas lättare. En kniv skadas sakta av vardagsanvändning som att stöta emot ben, avokadokärnor eller helt enkelt att slå ner i en skärbräda. Alla dessa saker kommer att få eggen att böja sig på ställen. Detta är saker som sker på en mikroskopisk nivå och är inget man kan se med blotta ögat, men man märker av de små krökningarna när det är dags att skära upp grönsaker. Lyckligtvis behöver en kniv med dessa krökningar inte slipas, den behöver brynas. Något som går snabbt och är skonsamt mot din kniv.

Brynstålet gör sitt inträde. Det är redskapet som rätar ut dessa mikroskopiska krökningar. Bryning är inte något som man gör en eller två gånger mellan slipningarna, det kan göras om och om igen. Metall är inte bara ett väldigt hårt material, det är också väldigt elastiskt och kan snabbt formas tillbaka till sin ursprungliga form (tänk terminator!)

Till slut så kommer brynstålet att tappa sin verkan, detta är ett tecken på att det är dags att ta fram slipen. Eggen behöver återskapas, inte återformas.

Hypotetiskt sett så skulle du kunna bryna din kökskniv med nästan vad som helst som är hårdare än din kniv. I min brynings och slipningsguide så visar jag faktiskt hur du kan väcka liv i en kniv med hjälp av en keramikmugg!

Självklart är dock brynstål överlägsna då de har designats specifikt för att kunna räta ut knivar.

Typer av brynstål.

Brynstål kan delas in i tre kategorier baserat på materialet de är gjorda av: stål, diamant och keramik.

Stål är det traditionella materialet, det har använts under längre tid än keramik och diamant som är nyare påfund. Bryn i stål är också det som är vanligast. De är antingen helt släta eller med små fåror längs med hela stången. Den släta varianten är den mest skonsamma medan den med fåror slipar lätt på kniven. Detta gör kniven vassare men sliter fortfarande något på den. Detta är anledningen till att jag föredrar släta brynstål.

Även om släta bryn är bättre än räfflade så är de ändå inte min favorit. En anledning är att de inte fungerar så bra på japanska knivar då dessa är gjorda av ett hårdare och skörare stål än västerländska.

Brynstål i diamant

Diamant har inga problem med någon sorts stål. Vare sig det är tyskt, svenskt eller japanskt, diamant fungerar till alla. Diamant är, som bekant, hårt. Problemet med att använda diamantbrynen är att de egentligen inte är bryn. De är slipar i förklädnad. De kanske ser ut som brynstål eftersom de är formade som stänger, men de fungerar mer som stänger. Med detta sagt så tar ett brynstål i diamant bort mycket mindre material än en traditionell knivslip. Ett brynstål i diamant är bra om du inte har tid att göra en ordentlig slipning från grunden och snabbt vill få lite skärpa på din kniv men det passar absolut inte som vardagsunderhåll. Om du gör det så dröjer det inte länge innan du inte har mycket kniv kvar.

Längd och rengöring.

Det finns två enkla, men viktiga, detaljer som an bör ha i åtanke när det gäller ditt brynstål.

  1. Se till att det är av rätt längd.
  2. Se till att hålla det rent.

Angående längden så bör du se till att brynstålet är ca. 5cm längre än den längsta kniv du vill vässa (brödknivar och andra sågtandade knivar uteslutet då dessa är svåra att bryna. Anledningen till att du behöver ett brynstål som är längre än dina knivar är att du ska kunna bryna i ett svep på ett enkelt sätt.

Angående rengöringen så är den viktigt annars kommer det finnas en massa metallpartiklar på dem som dina knivar lämnar efter sig. Detta leder till att brynstålet blir mindre effektivt efter varje användning. Jag rekommenderar att du ger stålet en rengöring med en ren trasa efter varannan användning och använder borste och såpa emellanåt.

Japanska knivar och brynstål.

Brynstål är främst designade för att underhålla västerländska knivar, gjorda av västerländskt stål, stål som är tufft men formbart. Om du äger en japansk kniv så bör du göra dig sjäv en tjänst och läsa på lite innan du försöker använda ett stål på den.

Japanska knivar av västerländsk typ (Mashiro, Global mm.) kan vässas med ett brynstål men endast ett utav diamant eller keramik, aldrig ett utav stål. vare sig det är slätt eller med fåror. Japanskt stål är hårdare än västerländskt men också skörare och kan ta skada av ett brynstål i metall. Som sagt, du bör vara ännu mer försiktig med traditionella japanska knivar.

Den bästa skärbrädan för ditt kök.

Du har antagligen hört allsköns motsägande råd och rön när det handlar om vilken skärbräda som är mest hygienisk, mest skonsam mot dina knivar, mest miljövänlig etc. Vem har rätt egentligen?

Äntligen ska vi komma till botten med vilken sorts skärbräda som är bäst:

Plast, trä eller bambu?

Skärbräda med örter och kniv

Vilket material är bäst?

Plast

Många tror att plast är det mest sanitära materialet för en skärbräda, speciellt eftersom det går att köra en skärbräda i plast i diskmaskinen.

En undersökning vid University of Michigan har dock visat att det finns fler bakterier på en använd plastyta än en använd träyta. Studien visade att en ny plastbräda kunde tvättas på ett godtagbart sätt men att använda skärbrädor i plast är närapå omöjliga att rengöra ordentligt. Betänk också att plasten som nöts av från skärbrädan kan hamna i din mat. Dessa två saker har gjort att jag uteslutit plastbrädor från min köksarsenal.

Bambu

Bambu är alternativet för den miljömedvetna. Detta hårda gräs är det mest hållbara valet av de tre alternativen. Det växer snabbt och kräver inga insektsmedel för att kunna kultiveras. Dessutom så absorberar det mindre vatten än trä, något som vissa tycker gör bambu till det mer sanitära alternativet.

Nackdelen är att bambu är ca tjugo procent hårdare än vanlig lönn, detta betyder att en skärbräda i bambu sliter snabbare på dina knivar.

Trä

Trä är en förnybar resurs men inte lika miljövänlig som bambu. Förutsatt att skärbrädan inte görs med överblivet trä som annars skulle ha blivit bortkastat, något som är hyfsat vanligt. En träbräda är skonsammare mot dina knivar, och ärligt talat är den oftast snyggare än en bambubräda och definitivt snyggare än en skärbräda i plast.

Som du märker så har jag något av en febless för träbrädor. Om du köper en högkvalitativ skärbräda och ser till att underhålla den ordentligt så kommer den att hålla många år, dessutom så tycker jag att träbrädan är det mest estetiskt tilltalande valet.

Trä kommer som bekant i många typer, de varierar mycket i hårdhet vilket påverkar hållbarhet. Både när det kommer till brädan själv men också hur länge dina knivar klarar sig innan de behövs slipas om. Att välja rätt träslag är, om jag får vara vitsig, lite av en djungel.

Teak är ett träslag som både är slitstarkt och klarar av väta väldigt bra. Detta i kombination med den fina rödbruna färgen har gjort att teak har blivit ett väldigt populärt träslag.

Övriga material:

Det finns skärbrädor gjorda i marmor, glas och dylikt. Håll dig borta från dessa, de är hårda och sliter väldigt mycket på dina knivar. Visst kan de se fränt ut med en skärbräda i glas men de är i princip värdelösa när det kommer till funktion.

Skärbräda i rött trä

Storlek och funktion

Ett visdomsord från en hobbykock till en annan: Om du tänker flytta runt din skärbräda mycket så köp inte en tjock skärbräda i trä. Visst de ser häftiga ut men en sex centimeter tjock skärbräda i ek eller annat tungt träslag kommer att vara väldigt otymplig. Vissa personer har sin skärbräda på en fix plats men personligen så brukar jag flytta runt min, både för att kunna rengöra i diskhon men även när jag vill laga mat med någon annan eller kolla på morgonnyheterna när jag skär upp bröd. Med detta sagt så är det trevligt att tillaga mat på ett riktigt mastodontblock. Övriga fördelar med en tjock skärbräda är att det finns inte alls samma risk att de böjer sig med åren. Tunnare skärbrädor i trä kan lätt utveckla en lätt, ibland kraftig böj vilket gör dem jobbiga att skära på. Dessutom glider en tjock och tung skärbräda inte alls lika lätt som en tunn och lätt. Om du har plats till det så överväg att ha en dedikerad plats till en stor skärbräda. Tänk på att det ska finnas plats till diverse skålar och ingredienser kring skärbrädan så du bör ha lite biutrymme kring din dedikerade skärplats. Personligen så tycker jag att en skärbräda som är ca 40×50 cm är bäst.

Vissa skärbrädor har en liten ränna längs ytterkanten av brädan. Denna gör så att juice från kött och grönsaker enkelt rinner undan och inte är i vägen när du hackar och skär. Tyvärr gör detta brädan lite svårare att rengöra men beroende på hur rännan är utformad så kan det ändå gå relativt lätt.

Jag tycker att det är värt att ha flera skärbrädor. På så sätt kan man ha en dedikerad till att skära upp kött. Dessutom kan en mindre skärbräda fungera bra som ett serveringsfat när man ska bjuda folk på ost, bröd eller frukt.

Avslutningsvis så råder jag dig att ta en titt på min guide för hur man rengör en skärbräda i trä, tar du han om din bräda så kommer den hålla länge. Det tjänar både du och miljön på!

Bästa sättet att tillaga kyckling.

Jag är något av en finsmakare när det kommer till kyckling och har finslapat mina metoder efter flera års träning. Den här tekniken är antagligen det som bidragit mest till att göra mina kycklingar till middagsbjudningens snackis. Det är enkelt att göra och ser till att kycklingens yttre får en jämn, krispig yta och att köttet håller sig juicigt. Av någon anledning är detta något jag aldrig ser folk göra, märkligt. Har jag sålt in det tillräckligt?

Den här tekniken kallas på engelska för ”spatchcocking” och går ut på att man plattar ut en hel kyckling för att den således ska bli jämnt tillagad i ugnen. Detta görs lättast genom att skära ut ryggraden och sedan platta ut kycklingen på ett bakplåtspapper. Krydda efter smak och tillaga i mitten av ugnen i 35 minuter, 200 ºC. Tillagningstiden blir kortare än en vanlig kyckling i ugn där det tar lång tid innan värmen når in i de inre delarna av kycklingen.

Vilka knivar behöver man?


Med så många knivar att välja mellan kan det vara svårt att veta var du ska börja när du påbörjar din personliga knivsamling. Behöver du verkligen en skalkniv om du har en kockkniv? Vad är så bra med en santokukniv? I ett försök att göra dessa viktiga livsval enklare har jag sammansatt en liten snabbguide till dig.

De tre knivarna.

Om jag skulle ge ett generellt råd så skulle jag säga att man som minst bör ha en kockkniv, en brödkniv och en skalkniv.

En kockkniv är hörnstenen i ett kök. Man använder den till allt möjligt och det är antagligen det köksredskap som du kommer att spendera mest tid med att använda. Utöver detta behöver man en bra brödkniv, denna kan användas till så mycket mer än att bara skära upp bröd. Brödknivar fungerar utmärkt till att skära upp tuffare grönsaker, skära upp choklad, skala ananas, skära upp kött mm. Som komplement till dessa två är det bra att ha en skalkniv, en liten kniv som mycket namnriktigt fungerar fint att skala med. Återigen ska man inte hänga upp sig så mycket på namnet, en skalkniv fungerar till allt som kräver en lite mindre knivs nätta snitt.

Att välja rätt kniv

Försök att skala en tomat med en brödkniv, försök sedan att skala den med en skalkniv och du förstår snart att varje kniv skapades med ett visst syfte i åtanke. Det betyder inte att du behöver köpa varje kniv under solen, men du bör överväga vad du brukar laga och skräddarsy din knivsamling efter det. Vissa knivar är bra multitaskers, andra är specialverktyg. Denna  artikel hjälper dig göra rätt val.

Diagram över kockkniv, santoku, brödkniv, grönsakskniv mm.

Så hur väljer jag vilka knivar jag behöver?

Du kan göra det enkelt för dig genom att köpa en färdig knivuppsättning, men om du redan har grunderna för en knivsamling så kanske det är bättre att komplettera med ett eller två blad. Personligen så tycker jag att man kan få mer värde för pengarna än vad de flesta knivset erbjuder genom att välja ut knivar själv. Detta kräver dock att du läser på lite så att du väljer knivar som ger mycket valuta för pengarna.

Som sagt tidigare så fungerar det bra med tre knivar men beroende på vilken typ av kock du är så kanske du ska överväga att lägga till en extra kniv för vissa specialuppgifter.

Varje knivs syfte

Är det viktigt att använda rätt kniv för rätt ändamål? En skalkniv fungerar inte för att klyva och om den gör det använder du för mycket kraft och skadar bladet. En kockkniv är en utmärkt multitasker, men för känsligt arbete som att rensa paprika är en liten och smidig skalkniv mycket bättre. Nedan kommer jag gå igenom lite olika knivar och vad de används till. Vilka du kommer att behöva beror på vad du brukar tillaga.

Kockkniv

En riktig kockkniv är där de flesta knivkollektioner börjar. Dessa praktiska, klassiskt formade knivar kommer att lägga grunden för alla dina matberedningsuppgifter, som att hugga och skiva färska ingredienser. En bra kockkniv kan förändra din inställning till matlagning helt och hållet, det blir roligare att laga mat med en riktigt bra kniv helt enkelt. Det är väldigt troligt att det är denna kniv som du oftast kommer att använda, du bör därför prioritera en kvalitativ kökskniv framför t.ex. en fin benkniv.

Skalkniv

Skalande och skivning görs enkelt med dessa behändiga små blad och de är jättebra om du bara behöver ta med en kniv på picknick eller camping. Viktigt att tänka på om du behöver en skalkniv med ett sågtandat blad – bra för att skära genom mjuka skalade tomater – eller ett rakt blad. Av någon anledning ser jag ofta folk göra lite allsköns tokiga saker med skalknivar, de försöker skära upp morötter med dem och försöker till och med hacka lök. Om du ska utföra ett arbete som kräver att du sätter lite tyngd bakom bladet så använd för guds skull en kökskniv, de fungerar mycket bättre till sådanna uppgifter.

Brödkniv

Det långa sågtandade bladet kommer att skära genom limpor utan att pressa ihop ditt bröd till en oaptitlig klump, fungerar också bra för att dela kakor i hälften. Den kan också fungera som en förskärarkniv, om du inte redan har en det vill säga.

Benkniv

För den seriöse, eller budgetkocken som har specialiserat sig på att tillaga kött kommer denna smala, dolkformade kniv att skära genom ledband och ta bort ben och bindväv i ett knyck.

Filékniv

Bra om du äter mycket fisk. En filékniv har ett flexibelt blad som gör det enkelt att skära bort fiskens skinn och ben. Är också väldigt användbar för att skära bort fetthinnor på nöt och griskött.

Förskärarkniv

En gång var en förskärarkniv och gaffel ett måste i de flesta hushåll. Knivbladet är fint, skarpt och väldigt långt, och utformat för att ge jämna skivor kött. I mitt tycke inte ett måste men kommer väl till pass om du ofta tillagar kött i ugn.

Köttyxa

Används för att hugga igenom senor och mindre ben. Fungerar även utmärkt till tuffare grönsaker som pumpa eller melon.

Santoku

Du behöver inte vara ett fan av asiatisk mat för att finna denna japanska typ av kniv användbar. Änden är trubbig, snarare än spetsig, och kniven är konstruerad för skivning och hackande. Ofta har dessa knivar försänkningar på bladet som förhindrar att tunna skivor och klibbig mat fastnar. Den här typen av kniv kan var väldigt behändig, speciellt när man tillagar sushi.

Ta hand om din kniv.

Att förstå vad varje kniv är designad till är viktigt att komma ihåg, om du använder fel kniv till fel uppgift så riskerar du att slita onödigt på kniven. Oroa dig inte för mycket dock, det är mest japanska knivar som santokun med flera som kan vara lite kinkiga. Knivarna i den rekomenderade ”trion” som jag skrev om innan är svåra att slita i onödan.

Jag tror att många köper för många knivar och att det hade varit bättre om de hade köpt färre men bättre knivar. Värt att nämna är att man inte ska förringa kringutrustningens viktighet. Det är då främst knivslip och brynstål jag tänker på.

Alla knivar bör handdiskas, vissa maskindiskmedel är lätt slipande vilket kan göra dina knivar slöa. Dessutom är risken stor att din kniv kolliderar med gafflar och dylikt vilket också onödigt sliter på kniven. Om man har en kniv som inte är tillverkad i rostfritt stål så gör man bäst i att inte låta den vara blöt för länge, man bör även undvika överdriven kontakt med salta och sura ämnen.

Glöm inte att du också bör ha ett vettigt sätt att förvara knivarna på, knivar som ligger löst i låda blir snabbt slöa och du riskerar att skära dig på dem. Jag rekomenderar en knivlist men knivblock fungerar också utmärkt.