Månad: januari 2021

Kärnmjölk är den del av mjölken som blir kvar efter att man gjort smör, därav det engelska namnet buttermilk. Mjölken har en syrlig smak och har en relativt låg fetthalt, typiskt under 1%. Näringsinnehållet skiljer sig inte särskilt mycket från mjölk med liknande fetthalt. Konsistensen är dock mycket tjockare. Kärnmjölk används både som dryck och till matlagning och inte minst bakning.

Kärnmjölk säljs inte längre i Sverige, det var nästan 20 år sedan de sista kärnmjölkspaketen fanns i hyllorna. I många av våra grannländer säljs det dock fortfarande och mjölken är vanligare i varmare regioner eftersom vanlig mjölk surnar fortare där.

Detta kan du ersätta kärnmjölk med

Kärnmjölken är dock fortfarande en vanlig ingrediens i många svenska recept. Det går bra att ersätta det med utspädd filmjölk eller citron i vanlig mjölk.

En bra ratio är att hälla i 5% citronjuice i sin mjölk. Detta är ungefär en halv deciliter citronjuice per liter mjölk. Jag brukar använda mjölk med 2 procent fett och färskpressad citron men citronjuice i flaska fungerar också. Det går också bra att använda 5% ättika.

Låt mjölken och ättikan vila lite efter att du blandat dem, ungefär fem minuter eller något sånt. Det kan hända att mjölken har tjocknat lite. Detta är inget problem, det betyder bara att du har fått liknande konsistens som kärnmjölk.

De få gånger jag har spätt ut filmjölk istället så har jag mest gått på känsla och blandat i fil i vatten tills konsistensen påminner om ovispad grädde.

Bacon är en typ av saltad fläsk. Ofta kommer fläsket från grisens mage eller rygg. Var baconet tas ifrån avgör hur mycket fett det har och därmed också konsistens och smak. Bacon kommer från gammeltyskans ”bacho” och betyder löst översatt skinka.

Det finns också ”bacon” som kommer från annat än gris. Exempelvis kalkonbacon som har förberetts på ett liknande sätt som traditionell bacon och smakar på ett liknande sätt. Det finns till och med vegetarisk bacon som ibland lite skämtsamt kallas för fake-on.

Så gör man bacon

Det finns lite olika sätt man kan göra bacon på men generellt sätt så går det till på följande sätt.

Fläsket läggs i något form av saltlag eller torrsaltas. Även andra ämnen kan tillsättas till lagen för att förbättra smak och hållbarhet. Därefter kan baconet torkas, rökas eller kokas.

Innan kyl fanns i varje kök så behövde kött förberedas för att kunna hålla en längre tid. Ett sätt att göra detta på är att salta och röka. Detta gör inte bara köttet mer hållbart, det gör också mycket för att lägga till mer smak till köttet.

Är bacon onyttigt?

Det är alltid svårt att säga om ett specifikt livsmedel är ohälsosamt eller inte men bacon har en del saker som talar till dess nackdel. Bacon innehåller väldigt mycket fett, detta är inte något dåligt i sig men mängden energi som det medför kan leda till viktyppgång. Något som inte är särskilt bra om man har problem att hålla nere vikten. Å andra sidan är det viktigt med fett, både hjärna, immunsystem och hormonnsystem behöver det för att fungera. Fett kan också bidra till en stark mättnadskänsla.

Utöver detta så är bacon en bearbetad köttprodukt, en kategori av köttprodukter som har visat sig ha flera negativa hälsoeffekter.

Summa summarum så skulle jag säga att man inte bör äta för mycket bacon. Det är inte världens mest ohälsosamma grej som vissa vill få det till men om man äter överdrivet mycket så riskerar man nog hälsokonsekvenser.

Maträtter med bacon

Vissa tycker att exakt all mat blir bättre med bacon, jag håller inte riktigt med men tykcer att det finns många rätter som får lite extra umpf med bacon. Speciellt om rätten behöver lite extra sälta tycker jag att det fungerar bra med lite extra baconskivor.

Hur länge ska man steka bacon?

Det här är en fråga som mycket beror på hur du gillar ditt bacon. Vissa vill ha det riktigt knaperstekt medan andra villa ha bacon som är i det närmaste rått. Själv så föredrar jag bacon som har lite tuggmotstånd men inte har så mycket krispighet när man äter det. Tänk på att vissa typer av bacon passar ihop med vissa typer av mat. Till ägg eller soppa kan knaperstekt bacon ge en bra kontrast till resten av måltiden medan mer lättstekt bacon kan passa bättre till en rostad macka eller paj.

Bacon i ugn

Det går också bra att laga bacon i ugn, många upplever att de får mer kontroll över tillagningsprocessen och får ett mer konsekvent resultat.

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Lägg bacon på bakplåtspapper eller aluminiumfolie, det gör både att baconet inte bränner fast och underlättar rengöringen efteråt. Se till att baconbitarna inte överlappar.
3. Baka i 15-20 minuter. Det varierar en del hur länge köttet ska vara inne i ugnen, detta beror på att tjockleken på bacon varierar och olika personer gillar olika grad av krispighet.

Tips: Om du vill ha extra krispigt bacon så lägg aluminiumfolie på ett ugnsgaller, det gör att köttet får mer värme underifrån och blir krispig på båda sidor.

Vad är kokosvatten?

Kokosvatten, ibland kallat kokosnötsvatten är en klar vätska som finns inuti kokosnöten. Den uppkommer naturligt i kokosnöten och yngre, omogna nötter har mer vätska. Kokosvatten innehåller få kalorier och lite socker, den är dock rik på kalium och elektrolyter vilket har gjort den till en populär sportdryck. Den fungerar dock utmärkt att laga mat med också.

Det går att dricka vattnet rätt ur de kokosnötter man köper i butiken men de färska, gröna varianterna har mer kokosvatten i sig. Smaken är lite lätt söt och nötaktig. Smaken skiljer sig lite beroende på var kokosvattnet kommer ifrån, min erfarenhet är att kokosnötsvatten från thailand är lite sötare och har starkare kokosmak.

Hur man lagar mat med kokosvatten

Om man kokar ris med kokosvatten så får man ett sötare, fluffigare ris med en mild söt smak. Kokosvatten fungerar också bra i curry, smoothies och salladsdressing. Om du vill göra en fettfattigare version av en thaigryta så kan du byta ut en del av kokosmjölken mot kokosvatten. Kokossmaken finns kvar men grytan är inte lika fettrik.

Hälsa

Kokosvatten är känd för sin förmåga att återställa vätskenivåerna i kroppen. Hydrering handlar inte bara om att få i vatten i kroppen. Det är viktigt att bland annat salt och kalium finns i lagom nivåer för att man ska kunna ta till sig vätskan.

Kokosvatten är mycket kaliumrik, ett glas innehåller mer kalium än en banan. En frukt som för övrigt är känd för sitt höga kaliuminnehåll. Kalium reglerar kroppens vätskenivå, är viktig för muskelfunktion och för att undvika kramper samt spelar en viktig roll i din matsmältning.

Det är extra viktigt att se till att ersätta vätska när man tränar mycket, är ute i varmt väder, är sjuk eller bakfull. Fundera därför på att dricka lite kokosvatten efter nästa träningspass eller utekväll. Tänk dock på att överdrivan mängder kokosvatten kan ha motsatt effekt.

Det är inte bara de hydrerande egenskaperna som gör kokosnötsvatten nyttigt, det innehåller mycket vitamin C och är ett lågkalorialternativ till läsk eller annan måltidsdryck.

Broccoli

Broccolin är en sorts kål och är nära släkt med blomkål. Broccoli är väldigt nyttig och dessutom väldigt mättande samt innehåller väldigt lite kalorier. Perfekt att fylla ut tallriken med om man vill bli mätt utan att gå upp i vikt. Dessutom är broccoli väldigt gott. Broccolins namn kommer från italienskan och odlades redan i romarriket.

Broccoli fungerar väl i asiatiska maträtter, särskilt soppor eller nudelrätter. Tröttnar man på konsistensen så kan man mixa ihop broccolin till en slät soppa.

Potatis

Potatis kommer i en mängd olika versioner. Bådre beroende på vilken varietet det är som odlas och när den har skördats. Potatisen har varit en viktig gröda i sverige. Som följd har vi många olika rätter i vår husmanskost som innehåller potatis. Raggmunk, palt och hasselbackspotatis till exempel. Dessutom så är nypotatisen något av en institution här i sverige.

Morot

Morötter måste faktiskt inte vara orangea. Det finns gula och till och med lila morötter. De mer olikfärgade varianterna var vanligare förr men av någon anledning så blev den orangea färgen standard.

Moroten kommer ursprungligen från asien och har länge odlats och förädlats av människan. Moroten är mångsidig. Jag har en förkärlek för bröd med riven morot i. Det finns givetvis också morotskaka, lite otippat att en så nyttig grönsak gör sig så väl i ett bakverk.

Zucchini

Zucchini får väldigt fin stekyta och passar därför som grillad eller stekt i tunna skivor. Zucchinipasta är ett sätt att stilla suget efter goda italienska måltider utan att få i sig stora mängder kolhydrater. Det fungerar väldigt väl. Jag brukar inte gilla nyttiga ”ersättningsmåltider” men det här är faktiskt väldigt gott. Givetvis är det inte riktigt lika gott som vanlig pasta men det är en bra ersättning.

Aubergine

Auberginen kommer ursprungligen från asien.

Speciellt bra blir Auberginen på grillen. Jag brukar skära upp den i tunna skivor på längden och olja in den innan jag slänger på den på grillen. Den vanligaste tyoen av äggplanta är mörklila men det finns också vita och till och med rosa versioner.

Äggplanta har inte jättestark smak men tar lätt till sig fett och kryddor. Därför är den ett bra köttsubstitut.

Sötpotatis

Sötpotatis är en av mina absoluta favoritgrönsaker. De är väldigt mångsidiga. De fungerar bra rostade eller som pommes frites. Även soppor gjorda på sötpotatis blir gudomligt goda.

Sötpotatis har sitt ursprung i syd- eller centralamerika. Den spreds också tidigt igenom polynesien där den var en viktig gröda. Idag produceras en överväldigande majoritet av världens sötpotatis i kina.

Sötpotatis sprids via rotknölarna. Inte nog med att den är god, den del av växten som är ovan jord kan fåp mycket vackra blommor.

Lök

Lök är både billig och mångsidig. Beroende på hur man tillagar den så kan man variera smaken väldigt mycket. Lök kan få en mild och söt smak om den tillagas länge men kan också bidra med ett sting om den är otillagad eller lätt sauterad.

Gurka

Gurkor innehåller väldigt mycket vatten och är ett bra sätt att bryta upp rätter på. Förmodligen kommer gurkan ifrån Indien från början. Gurka växer bra i växthus och i sverige så producerar vi faktiskt ganska stora mängder.

Tomat

Ursprungligen kommer tomaten ifrån Peru. Ordet tomat kommer ursprungligen från aztekiskan. Idag är tomat en av de vanligaste grönsakerna i världen. Allra mest associerad är nog tomaten med italiensk mat. Italienska tomatsåser är inte bara goda, de är nyttiga! Tomaten är full av nyttigheter som lykopen, karoten och antioxidanter. Det finns till och med studier som indikerar att man lättare tar upp lykopen från tomater som har hettats upp. Tänk på det nästa gång du funderar på om du ska ha lte extra tomatsås på tallriken!

Purjolök

Purjolöken är en ganska underskattad grönsak. Den blir himmelskt god i soppform men fungerar i många andra sammanhang också. Jag upplever att asieninspirerade rätter ofta fungerar väl ihop med purjolök.

Purjolökens smak påminner om en vanlig lök men är mycket mildare och sötare.

Brysselkål

Brysselkål har länge varit populärt i bryssel varifrån den har fått sitt namn. Det finns också brysselkål som är lila även om detta är ovanligare. De serveras ofta kokta men fungerar också utmärkt stekt tillsammans med olivolja och vitlök.

Avokado

Avokador har mycket nyttigt fett och en högre kaliumhalt än bananer. Den höga fetthalten gör att den kan användas för att göra rätter krämigare. Det höga fettinnehållet gör i och för sig att avokadon innehåller en hel del kalorier men samtidigt gör den mycket gott och bidrar till en påtaglig mättnadskänsla.

Majoriteten av produktionen sker i Mexiko somn också är fruktens ursprung. Den populära avokadodippen guacamole är faktiskt ett aztekiskt ord.

Selleri

Selleri kan lyfta vilken måltid som helst och ge en känsla av lyx till en annars ganska vardaglig rätt. Tyvärr så har sellerin fått något av ett dåligt rykte som en tråkig grönsak som man måste tvinga ner. Detta är dock bara sant om man misslyckas med tillagningen. Allt för ofta så överkokar folk sin selleri varpå den blir gummiaktig och oaptitlig. Rätt tillagad har den dock en frisk smak och krispig känsla.

Allra bäst blir sellering tillsammans med smält smör, citron och havssalt.

Paprika

Paprikan kommer ursprungligen från amerika. De är söäkt med både tomat och cili. De kan vara röda, gula eller gröna och ibland kan de till och med vara flerfärgade.

I sverige kan man odla paprika i växthus.

Majs

I sverige kan man se majsodlingar i sverige lite då och då. En del av dessa används till biobränsle. Majs odlades först i södra Mexiko och namnet kommer från Tainoindianernas språk.

I sverige har majs inte blivit den basingrediens som den är i andra delar av världen. På sin höjd så blir det en grillad majskolv lite då och då eller en kokt kolv med smör. Jättegott i och för sig men det är ändå lite synd att vi inte utnyttjar majsen fulla potential. Majsbröd är otroligt gott och är enligt ig ett av de bästa bröd som man kan ha vid sidan om en maträtt.

Majs måste inte vara gul utan kan ha en rad olika färger. Särskilt coolt ser det ut när en majskolv har en massa olika färger.

Rödbeta

Rödbetor är nyttiga, goda och kan ge färg till en annars ganska ensidig rätt. Smaken är lätt söt och kan vara något jordig. Jag tycker att rödbetor gör sig väldigt väl i sallader eller långkok som borsjtj.

Nya Zeeland är ett lantligt land med mycket farmer, odlingar, friluftsliv och jakt. Det är inte konstigt att maten är fantastisk med tanke på hur tillgången på färska ingredienser ser ut. Nya Zeelands avlägsna läge gör också att de har lite annorlunda fiske och frukter än vad vi är vana vid. Under min tid på Nya Zeeland så upptäckte jag många nya sorters frukter, bland annat feijoa som är en valnötsstor grön frukt. Fruktköttet är juicigt och smaken påminner något om smultron. En annan lite onyttigare favorit från min tid på nya Zeeland är L&P som är en citrondryck som finns att köpa i princip överallt. Även den speciella karamellglasssen hokey pokey är en typisk nyzeeländsk grej.

Kött

Även om Nya Zeeland egentligen inte har några inhemska däggdjur så har människan sett till att det finns gott om kött. Det finns flera gånger fler får än människor på Nya Zeeland och det finns gott om hjort att jaga. Även alpget och olika sorters anka jagas.

Olika köttpajer är vanliga, det är inte ovanligt att kunna köpa köttpajer även i mindre butiker.

Havsmat

Nya Zeeland har ca 14000 km kust så det är inte konstigt att de har mycket fisk och skaldjur. Whitebait är en delikatess som består av omogna fiskar. Dessa kan tillagas på lite olika sätt men en vanlig rätt är ”whitebait fritters” som är ungefär som en omelett med whitebait i. Mitt favoritställe när det kommer till denna typ av mat är nog Kaikoura. Detta är ett litet samhälle på sydön. Namnet betyder ”Kräftmat” och skvallrar om vad platsen har att erbjuda.

Maori mat

Hangi är ett av ursprungsbefolkningens sätt att laga mat. Det går ut på att man gräver ner mat tillsammans med glödande kod. Det blir ungefär som ett långok eller någon som grillar sin mat på låg värme under väldigt lång tid. Olika sötpotatisrätter är vanliga. Kumara som det heter på maori har länge varit en viktig kulturväxt och är en del av det maoriska köket än idag.

Brittiskt arv

Det brittiska arvet är tydligt på nya zeeland. Inte minst när det kommer till snabbmaten. Fish and chips är vanligt men på nya zeeland finns det fler exotiska fiskar att tillgå. Fish and chips butiker finns lite överallt och är ofta billiga. Risken är med andra ord att man äter för mycket skräpmat, tur att det finns gott om vandringsleder att bränna extrakalorierna på.

På senare år har kvarg blivit populärare och den har därmed inkräktat lite på yoghurtens territorium.Kvarg är proteinrikt och är därför populärt bland kroppsbyggare och andra personer som styrketränar. Vissa typer av kvarg kan dock ha en lite sträv konsistens som avskräcker vissa personer.

Yoghurt är mjölk som har syrats med yoghurtkultur. Fettinnehållet kan varierar väldigt mycket. Grekisk yoghurt är ofta kring 10% medan vanlig naturell yoghurt brukar vara ungefär 3%.

Kvarg är faktiskt en typ av färskost som har koagulerats med mjölksyyrabakterier. Smaken är lite surare än yoghurt och används en hel del i bakning. Recept på lussebullar och cheesecake använder ofta kvarg.

Nedan följer lättkvargs näringsinnehåll per 100g:

64 kcal

3.3g kolhydrater

0.2g fett

12g protein

Nedan följer yoghurts näringsinnehåll

60 kcal

3g fett

3.8g kolhydrat

3.4g protein

Ur ett rent näringsperspektiv så är kvarg att föredra. Med det sagt så är yoghurt mer lättflytande och saknar kvargens strävhet vilket gör att vissa, mig själv inkluderad, föredrar den ur ett rent gastronomiskt perspektiv.

Kesella är en proteinrik mejeriprodukt som bland annat används i bakverk. Men vad ska man göra om man inte har kesella hemma och närmaste matbutik har stängt?

Till att börja med så bör man veta att kesella är arlas namn på kvarg. Det går alltså bra att ersätta kesella med vilken annan typ av kvarg som helst. Du bör dock kolla att de har ungefär samma fetthalt. Kesellan vanliga kvarg har 10% fett och lätt-versionen har 0.3%. Om det krisar kan du ha i lite extra smör eller matolja för en kvarg med för låg fetthalt.

Keso eller cottage cheese är i mångt om mycket samma sak som kesella fast grynig. I ett krisläge så fungerar det att köra sin keso genom en matberedare eller stavmixer för att släta ut den.

Om du inte ska använda din kesella till att baka så kan det gå att ersätta den med turkisk yoghurt.

Mer om kesella

Kesella är en typ av färskost som framställs genom att man låter mjölksyrebakterier göra så att mjölk skiktar sig, för att sedan låta vätskan rinna av. Kvar blir en proteinrik, trögflytande massa känd som kesella eller kvarg. På grund av sitt höga proteininnehåll så har kesella blivit populärt bland personer som styrketränar. Idag finns det också många olika typer av smaksatt kvarg att köpa.

Kvarg mättar bra och blir gott tillsammans med bär eller nötter och är ett perfekt mellanmål för den som försöker bli starkare. Det är inte bara som mellanmål eller filersättare som kvarg används, många bakverk innehåller kvarg. Exempelvis lussebullar, cheesecake och diverse sorters pajer.