Många av oss äter förmodligen ananas endast några få gånger per år och då oftast runt jul då den brukar få pryda fruktkorgen. Få känner till att den faktiskt är en riktigt nyttig frukt och ännu färre känner till dess ursprung och hur den slutligen hamnade i vår fruktkorg.
Det finns en ganska rolig anekdot om hur ananasen fick sitt namn, men tyvärr är det bara just det, en rolig anekdot. Ananasen tillhör släktet ananasväxter och har det vetenskapliga namnet ananas comosus. Det finns fyra olika erkända varianter av ananas, ananassoides som också kallas dvärgananas, bracteatus som också kallas skärmananas, erectifolius samt parguazensis.
Ananas etymologi – så fick ananasen sitt namn
Låt oss börja med anekdoten. Förr, precis som nu, importerades det en hel del bananer. När det sedan började importeras ananas från Sydamerika till Europa och Sverige fraktades dessa i de redan befintliga bananlådorna. För att kunna skilja på lådorna med ananas från lådor med bananer skulle då bokstaven B i ”Bananas” ha kryssats över. Kvar blev då ”ananas” och det är alltså så som anekdoten påstår att frukten fått sitt namn. Och det hade ju varit riktigt roligt om det faktiskt hade varit så, men tyvärr är historien som så ofta en helt annan och mera vetenskaplig.
Det latinska namnet är som tidigare nämnts ananas comosus. En synonym är bromelia comosa, på grund av att ananas innehåller enzymet bromelin. Så varför just ananas comosus? Namnet ananas härstammar från de brasilianska Tupi-indianernas ord för ananas, nämligen ”nanais” och de peruanska indianernas ”nanas” för samma frukt och kallades just nanas av en munk som hette André Thevenet år 1555, när denne besökte Peru. Det latinska ordet comosus kan översättas som ”hårig”. Men varför heter det ”pineapple”, alltså ”talläpple” på engelska, när det heter ananas på så många andra språk? Troligen har ordet pineapple uppstått från det spanska ordet piña, eftersom Columbus kallade frukten ”piña de Indes” när han först kom i kontakt med den på Leewardöarna år 1493. Det skulle förmodligen kunna översättas som indiansk tallkotte, eftersom det spanska ordet piña även betyder tallkotte och ananasen ser ut som en gigantisk sådan. Att engelsmännen tog namnet från spanskan istället för att som de flesta europeiska länder ta det från Tupi-indianernas ”nanais”, eller det peruanska ”nanas”, berodde förmodligen på att det fanns många engelska kolonier i den Nya Världen och dessa handlade mycket med de spanskspråkiga i Karibien.
Så växer ananas – odling av ananas
Ananasen har en oval eller cylinderliknande form, med ett skal som kan vara allt ifrån mörkt grönt, gult, orangefärgat eller till och med rött. Detta gäller de färska frukterna. Fruktköttet inuti ananasen kan variera från så gott som vitt till djupt gult. Smaken hos en ananas har beskrivits som en blandning mellan jordgubbar, äpplen och persikor. Frukten innehåller en avsevärd mängd av enzymet bromelin. Bromelin hjälper till att smälta proteiner och hjälper därmed matsmältningen, samtidigt som det också är inflammationshämmande.
Ananasväxten har sitt ursprung i Sydamerika, främst i Brasilien men också i Bolivia. Det är en rosettväxt som fortfarande växer i vilt tillstånd i just Brasilien och frukten växer ur bladrosetten på marken. Den är flerårig och odlas idag i tropiska länder. Den trivs som allra bäst i en temperatur mellan 25 och 30 grader Celsius och behöver omkring 1 till 1,5 meter regn årligen. En odlad ananasplanta har en livslängd på runt tre år. Den får frukt det andra eller tredje året. Ananas planteras för hand. Efter någonstans mellan 18 och 20 månader har ananasen mognat och är färdig för skörd. Skörden görs också för hand. Runt 15 månader efter den första skörden kan man få ännu en frukt på samma planta.
Efter den slutliga skörden river man upp hela fältet av ananasplantor och börjar om från början. En ananas går inte att skörda förrän den mognat, vilket kan vara förklaringen på den goda smaken. Huvuddelen av den färska ananas som finns att köpa i Sverige kommer från Costa Rica. När ananasen skördas huggs hela plantan bort, men man sparar sticklingar till nya ananasplantor av de unga sidoskotten. Ananas odlas kommersiellt mestadels i USA och på Hawaii. Den odlas också kommersiellt i Thailand, på Filippinerna, i Kina, Costa Rica, Brasilien, samt i Mexico och Afrika. Ananasen är i egentlig mening inte en frukt utan en samling hopväxta bär. Columbus tog ananasen till Europa för att försöka odla den här, men misslyckades eftersom den kräver ett tropiskt klimat. Ananasväxtens främsta pollinatörer är kolibrifåglarna.
När kom ananasen till Sverige?
Kring 1800-talets mitt började det dyka upp recept som innehöll ananas i de svenska kokböckerna. Men innan den konserverade varianten fanns att tillgå var ananasfrukten mycket exklusiv. Den ananas vi äter i Sverige odlas främst i Costa Rica. Det finns inte någon exakt uppgift om vilket år ananasen gjorde sin entré i vårt avlånga land. Däremot finns det åtskilligt om Christoffer Columbus och den kotte-liknande frukten. Det var Columbus som tog med den allra första ananasen till Europa. Han hade fått den som present av indianerna på den västindiska ön Guadeloupe på sin andra resa åren 1493 till 1496. Då var detta en mycket exotisk frukt. Annat är det idag när den går att hitta dels som konserverad i olika form, eller som marmelad, juice eller färsk ute i affärerna.
Bromelin
Det finns stora mängder av vitaminer och mineraler i ananas och den är rik på fibrer samtidigt som den saknar fett. Bland vitaminer finns till exempel A och C tillsammans med mineraler som kalium, kalcium och fosfor. Och så finns där, som tidigare nämnts, enzymet bromelin. Det mesta enzymet finns i stammen och förekommer i rikligare mängd i omogen ananas än i mogen. En halvmogen frukt har tillräckligt med bromelin för att faktiskt kunna påverka kroppen positivt om man äter den några gånger per vecka. Bromelin kan göra att läkningen efter operationer och skador går snabbare. Enzymet förebygger och läker även åkommor som halsont och artrit. Bromelin kan också minska svullnad för den som lider av karpaltunnelsyndrom. Det kan bidra till att minska slembildning i andningsorganen och bihålorna och det är också bra för blodtrycket. Det är till och med svampdödande. Bromelin stärker immunförsvaret, förebygger förstoppning och främjar en god matsmältning. Det har också visat sig ha egenskaper som motverkar cancer och har dessutom visat sig ha en positiv effekt när det kommer till behandling av cancer i tarmen.
Enzymet bromelin spjälkar alltså sönder proteiner. En fördel med detta är att ananas är bra på att möra kött. En nackdel är däremot att efterrätter skär sig om man blandar den med exempelvis grädde eller andra mjölkproteiner. Bromelin gör också att gelatin inte stelnar. Om man kombinerar ananasen med dessa bör man servera efterrätten genast. För den som vill åt nyttigheterna med bromelin gäller det att använda sig av färsk frukt. Juicer, smoothies eller konserverad ananas från butiken har ingen effekt. Det är naturligtvis en helt annan sak om du gör din egen juice från färsk frukt. Det kan också vara bra att veta att bromelin förstörs vid uppvärmning, så ananasen på pizzan är inte lika nyttig när den kommer ut ur ugnen, även om den självklart är riktigt god. Vill man få nytta av enzymet bromelin i ananasen till annat än att hjälpa till att bryta ned protein, kan det vara en bra idé att äta lite ananas som mellanmål. Äter man den till maten i en sallad kommer enzymet att i första hand hjälpa till med matsmältningen.
Lite spridda fakta om ananas
Om du äter en portion ananas per dag, vi pratar om ungefär 165 gram, får du i dig tre fjärdedelar av det rekommenderade intaget per dag av mangan. Detta mineral behövs för att bygga bindväv och starka ben. Det tros att detta, i kombination med andra spårämnen, hjälper till att förebygga den benskörhet som många äldre kvinnor kan få.
Ananas har också löjligt höga nivåer av C-vitamin, vi pratar om hela 135% av ditt dagliga behov, något som kan boosta immunsystemet ordentligt. C-vitamin behövs också för att din kropp ska kunna producera kollagen, ett essentiellt protein som behövs för dina inre organ, din hud, ditt skelett och dina blodkärls väggar. Ett varningens finger dock. En överkonsumtion av vitamin C kan ge dig obehagligheter som diarré, kräkningar, illamående, ont i magen och halsbränna.
Ananasens färg kan variera och har absolut ingenting med fruktens mognad att göra. Färgen kan däremot ha att göra med var ananasen kommer ifrån. Detta betyder alltså att en grön ananas kan vara mycket sötare än en röd ananas eller en gul sådan. De har dock en gemensam nämnare och det är att all ananas, oavsett var den vuxit, slutar att mogna i samma stund som den plockas. Den blir alltså inte sötare bara för att du låter den ligga framme några dagar. Man brukar dock rekommendera att låta den vila i rumstemperatur en dag eller två före servering.
Du bör inte konsumera omogen ananas eftersom det kan framkalla allvarliga sjukdomssymptom, på grund av de mycket höga halterna av bromelin, främst i form av kräkningar och diarré. Omogen ananas är dessutom träig och smaklös så det finns egentligen ingen anledning till att du skulle vilja äta den. Om du skulle visa dig allergisk mot ananas är du kanske också korsallergisk mot till exempel naturgummi, alltså latex, bananer, kiwi, jordgubbar och pollen. Ibland tror folk att de är allergiska mot ananas på grund av dess halt av enzymet bromelin, eftersom detta kan göra att det sticker på tungan och ibland också i halsen. En del känner sveda eller att det till och med gör ont i munnen. Sådana symptom kan uppstå om man ätit mycket ananas och det är just enzymet som orsakar det och inte någon allergi. Man kan till och med bli illamående och kanske kräkas eller få ont i magen om man ätit mycket ananas. Men det är med ananas som med all annan föda, en överkonsumtion är aldrig bra. Det lite luriga är att det också är enzymet bromelin som orsakar allergireaktioner hos dem som är överkänsliga. Det kan också vara bra att känna till att bromelin kan påverka en del mediciner negativt. Det gäller mediciner som till exempel antibiotika, blodförtunnande mediciner, sömnmedel, en del antidepressiva mediciner och mediciner mot krampanfall. Om man tar någon av dessa mediciner ska man vara försiktig med hur mycket ananas man äter. Är man det minsta osäker kan man fråga sin läkare om råd.
Avslutningsvis, om du älskar ananas men inte är lika förtjust i den där stickande känslan som enzymet bromelin orsakar, finns det ett och annat knep att ta till. Att slemhinnorna i munnen irriteras beror på att bromelin är proteinförtärande och frätande. Men det går att undvika. Som nämnts tidigare, så förstörs bromelin när det hettas upp, och om du inte är ute efter de hälsofördelar som bromelin trots allt har, kan du grilla din ananas, eller skiva den och lägga den på en plåt och ugnsbaka den. Eller varför inte hetta upp några bitar i stekpannan och servera dem med lite vaniljglass som dessert. När du gör det dödar du enzymet. Tycker du inte att din frukt är söt nog kan du prova att salta den efter att du har skurit upp den. Tro det eller ej, men det gör faktiskt ananasen ännu sötare.
Ananas är dessutom en otroligt mångsidig frukt. Den färska ananasjuicen kan förutom att drickas även användas i marinader för att möra kött, vilket nämndes tidigare. Ananas är också utmärkt i olika desserter och bakverk, på grund av sin både söta men samtidigt fräscha smak. Och självklart kan du ha den på din pizza, det vet alla som ätit en Hawaii någon gång. Ananas är också god i drinkar som Piña Colada, eller till och med i en sallad. Annars duger den alldeles utomordentligt att bara ätas som den är, efter att skal och den träiga mittstocken avlägsnats förstås. En ananasfrukt kan väga mer än 2 kg och färsk frukt har ett innehåll av 55 kalorier per 100 gram. Har du en hemma ska du förvara den svalt. Den vill helst ha mellan 8 och 12 grader. Ananasens hållbarhet är inte särskilt lång även om den förvaras svalt. Oftast håller den maximalt i en vecka från det att du tagit hem den från affären.