Jordnötter

Vad är en jordnöt egentligen? Är det en nöt? Är det en baljväxt eller rent av ett bär? Hur växer en jordnöt och var i världen växer det jordnötter? Är du nyfiken på jordnötter så har du hamnat helt rätt. Detta är en text helt ägnad åt jordnötter och allt som har med jordnötter att göra. Du kommer att få veta allt om jordnötens växtsätt och vad man använder jordnötter till.

Så växer jordnötter

Jordnöten hör till familjen ärtväxter och trivs i varma klimat. Den kommer ursprungligen från Paraguay men odlas i dag framför allt i Kina och Indien. Även USA odlar en hel del jordnötter och då främst i Georgia, Alabama, Florida, Mississippi, Texas, Oklahoma, North Carolina och South Carolina. Där är klimatet varmt året runt och jorden är sandig oh lucker vilket passar jordnötter. Växten blir som en liten buske med gröna blad och gula blommor. Växten är självpollinerande vilket betyder att ståndarna i en blomma kan befrukta pistillen i samma blomma. Själva jordnötterna växer under marken därav namnet jordnöt. När blomman blivit pollinerad böjer den sig ner mot marken och blommans balja som innehåller fröna (jordnötterna) växer till under marken. Jordnötter planteras på våren och i september plockar man upp hela plantan med alla nedböjda blommor och skördar baljorna som nötterna ligger i. Det ser ut ungefär som potatis. I vissa välsorterade affärer kan man köpa jordnötter som ligger kvar i sin balja men oftast säljs de skalade och rostade.

Jordnötter i skal
Jordnötter växer två och två i varje skal.

Jordnötter i matlagning

Jordnötter används i matlagning i framför allt det asiatiska köket. De återfinns i grytor, sallader och olika wokrätter. Man kan också pressa jordnötterna till olja och steka, woka eller fritera mat i jordnötsolja. Jordnötsolja är lätt att blanda med andra oljor och används därför till att späda ut oljor som t.ex. sesamolja. I och med att jordnötsolja har en väldigt svag smak passar den utmärkt i många olika produkter där man vill åt fetthalten men låta andra livsmedel bidra med smaken. Jordnötsolja används därför flitigt till olika sorters margarin och till majonnäs.

I västvärlden säljs det stora mängder saltade och rostade jordnötter. Många tycker att det är gott att äta i stället för chips. Rostade jordnötter doppade i chillismet som sedan friteras är också väldigt populärt. Chillinötter och wasabinötter är en vanlig syn vid chipshyllan i Sverige. I Sverige finns även jordnötsringar som är jordnötssmör i en smet format till ringar som äts som chips.

I USA är det vanligt att man mal de rostade jordnötterna till jordnötssmör. De flesta amerikaner har någon gång ätit en peanutbutter and jelly sandwich. Det är två skivor franskbröd (sådant som man rostar i en brödrost) med sylt på den ena och jordnötssmör på den andra. Detta äts som en dubbelmacka. Det är inte ovanligt att amerikanska barn får detta med sig till lunch i skolan. De blandar även jordnötssmör med choklad under namnet Reeses penutbutter cups. Snickers är en annan godissort som kombinerar choklad med jordnötter.

Jordnötsallergi

Jordnötter är inte en nöt så många som är allergiska mot nötter kan ändå äta jordnötter. Andra som är allergiska mot baljväxter så som ärtor och bönor, tål oftast inte jordnötter heller. Jordnötsallergi kan vara väldigt farligt eftersom den allergiska reaktionen ofta innebär att halsen svullnar och att man får svårt att andas. En annan sak som gör just den här allergin så klurig är att det finns jordnötter eller jordnötsolja i så många olika produkter som man kanske inte alltid tänker på. Självklart äter man inte rostade jordnötter eller en Snickers med jordnötter i om man är allergisk. Men vem tänker på att bordsmargarinet som man brer på smörgåsen kan innehålla jordnötsolja eller att majonnäsen kan ha en bas av jordnötter? Sedan kommer vi till all kosmetika. Ett läppcerat med jordnötter kan bli förödande för en person med allvarlig jordnötsallergi. En person som är allergisk mot jordnötter måste alltså läsa på innehållsförteckningen på nästan allt personen köper i form av mat eller kosmetika. Många flygbolag har helt slutat servera jordnötter ombord på sina flygningar eftersom en allergisk reaktion mitt under flygning skulle innebära att planet blev tvunget att landa.

Jordnötter som hälsokost, så nyttiga är jordnötter.

Jordnöten innehåller nästan 50 % fett och endast 7% av det är mättat fett. Resten är nyttiga fleromättade eller enkelomättade fettsyror.15% av fettet är dessutom omega 6, en fettsyra som återfinns i fet fisk och som är viktig för hjärnans utveckling och vår koncentrationsförmåga.

Jordnötter innehåller även mängder av nyttiga mineraler och vitaminer. Jordnötter är rika på B vitamin som styr vår ämnesomsättning och som gör att vi känner oss pigga. De innehåller också höga halter av Evitamin som stärker vårt immunförsvar. Jordnötter innehåller även zink, magnesium och järn vilka alla tre är mineraler som är viktiga för vårt immunförsvar och för ledernas funktion. Jordnötter innehåller dessutom 20% protein som behövs för att kunna bygga muskler. Många vegetarianer har svårt att få i sig tillräckligt med protein i kosten och för dem kan jordnötter bli en viktig proteinkälla. Jordnöten är alltså en mycket nyttig växt att äta vilket flera olika företag i hälsokostbranschen uppmärksammat. På senare år har olika proteinbars blivit populära mellanmål och många av dem innehåller just jordnötter. Tänk bara på att jordnötter är ganska kaloririka, 567 kcal per 100 gram. Man ska absolut inte undvika jordnötter p.g.a. detta men man bör vara medveten om att för stor konsumtion kan vara kontraproduktivt om man försöker gå ner i vikt. Med det sagt så mättar jordnötter ganska bra och det är svårt att hiva i sig enorma mängder

  • Proteinrik
  • Full av zink, järn och magnesium
  • Stärker immunförsvaret

Jordnötsolja och jordnöten utanför köket

Många hudvårdsprodukter så som tvål och hudsalva innehåller jordnötsolja. Försvarets hudsalva och Idomin salva är två produkter på den svenska marknaden. Jordnötsolja absorberas inte så fort av huden och den används därför också ofta som massageolja. Tack vare att den inte doftar så starkt går den dessutom lätt att blanda med olika eteriska oljor till valfri doft. Jordnötsolja har bra mjukgörande egenskaper vilket gör den till en viktig ingrediens i många läppcerat och även i olika hudkrämer. Det kan vara klurigt att veta om en skönhetsprodukt innehåller jordnötsolja eftersom det inte anges i innehållsförteckningen. På produkter ämnade att äta måste det stå att produkten innehåller jordnötter, men inte på skönhetsprodukter. Där står i stället det latinska namnet för jordnöt som är Arachis hypogaea.

Den mångsidiga nöten

Jordnöten är en baljväxt som växer i varma tropiska eller subtropiska klimat. Den tål inte frost och kan därför inte odlas i norden. Jordnöten används till en rad olika saker, både som föda och inom kosmetikaindustrin. Jordnötter äts hela rostade, som jordnötsolja i olika produkter eller som jordnötssmör. I hudvårdsprodukter används den som mjukgörare och den uppskattas mycket för sin milda doft som lätt kan blandas med olika eteriska oljor för att få fram en produkt som doftar gott. Jordnöten är en nyttig växt med mängder av vitaminer, mineraler och omättade fettsyror som alla gör kroppen gott. Ät därför dina jordnötter med gott samvete!

Paraguayon – en söt och platt liten rackare.

Paraguayo är en typ av persika som har en mer tillplattad form. Skalet är rött och gult samt mindre ludet än de flesta andra persikosorter. De har en sötare smak än persika och har en jättegod lite komplexare smak med toner av mandel och hallon. Konsisten är mindre vattnig är en vanlig persika och är lite mer åt äppelhållet.

En bunte paraguayos

Frukten kanske ser ut som ett resultat av genmodifiering men dessa knubbiga persikor har funnits länge. De har sitt ursprung i Kina och introducerades till västvärlden under 1800-talet. Av någon anledning har denna lite lustigt formade persika blivit vanligare på senare år. Inte mig emot, jag föredrar dem helt klart framför vanliga persikor.

Formen är inte bara rolig, den gör det enklare att äta persikan. Man äter den ungefär som man äter en munk och behöver inte arbeta lika mycket för att undvika kärnan. Om man vill så kan man till och med pressa ut kärnan med tummen eftersom fruktköttet inte sitter lika hårt fast vid kärnan som hos andra persikor.

Odling sker främst i Spanien och Italien men ett medelhavsklimat är inget måste för att trädet ska trivas. Lyckligtvis så går det att odla paraguayon även i Sverige!

Paraguayon är inte bara god, den är nyttig också! 49 kcal per 100 gram. Dessutom är den rik på vitamin A och C. Likt andra persikosorter så tål inte paraguayon stötar så hantera dem varsamt och undvik de som har missfärgningar när du vandrar i frukthandeln.

Hur man gör hemmagjord sylt tjockare

Att din sylt inte vill stelna kan bero på lite olika saker, utan att veta hur din tillagning har gått till så är det omöjligt att veta orsaken men nedan finner du lite olika tips och tricks som du kan ta till för att rädda en rinnig sylt.

Syltburkar på rad

Ha tålamod och vänta till sylten stelnar.

Vissa sylter tar lång tid på sig innan de stelnar, jordgubbssylt exempelvis är specielllt envis. Om sylten verkar vara lite för rinnig strax efter att du gjort den så finns det en ganska god chans att den har perfekt konsistens när den svalnat av. Testa att hälla upp en liten syltburk och sätt i kylen för att se om sylten stelnar av sig själv. Det här tricket kräver ingenting förutom tålamod, tänk på att sylten kan stelna lite extra även efter att den nått rumstemperatur.

Ha i mer pektin

Vissa frukter och bär innehåller pektin, ett ämne som gör att att sylten naturligt stelnar när man kokar den. I äpplen, vinbär och hallon förekommer pektin naturligt medan andra frukter och bär har låga nivåer eller saknar pektin vilket gör att man måste tillsätta detta själv. Även så kallat syltsocker kan användas, detta är en blandning av socker och pektin.

Eftersom mängden pektin varierar naturligt i frukten kan det vara så att du behöver tillsätta lite även om receptet säger att det inte behövs. Testa att ha i en matsked och koka upp sylten på nytt..

Ha i chiafrön

Chiafrön blir geleaktiga om de kommer i kontakt med vatten. En näve chiafrön i sylten gör att den blir fastare och kan rädda en rinnig sylt. Om du vill kan du köra igenom sylten med en stavmixer så att det inte syns att du har haft i frön. Chiafrön finns att köpa i de flesta välsorterade matbutiker.

Koka längre

Ju längre du kokar desto mer vatten avdunstar och din sylt blir tjockare. Ett trick som jag brukar ta till är att hälla ut sylten i en långpanna och ha den lågt i ugnen på ca 90 grader. Vattnet dunstar snabbare än om du hade kokat sylten på traditionellt sätt. Det här tricket fungerar bäst på en sylt som är något för rinnig, i andra fall så skulle jag rekommendera någon av de ovanstående metoderna.

Supén – en bortglömd måltid

En supé är ett lättare mål mat som serveras på kvällen. Supén är enkel men kan mycket väl vara fint serverad. Ordet kommer från franskan och ordets rot kan spåras till det franska ordet för soppa; en rätt som ofta serverades sent på kvällen.

Tidigare åts ofta middagen tidigare på dagen vilket gjorde en lättare måltid strax innan läggdags.

Idag har våra vanor ändrats och det är ganska ovanligt att man äter supé. Det kan dock förekomma på diverse sociala tillställningar där en kvällsmåltid är nödvändig, baler och sittningar exempelvis.

Maten är inte menad att försörja en med lejonparten av dagens energibehov, den ska stilla hungern och vara en trevlig social sammankomst. Exempel på supémat är enklare lagade rätter som crêpes, paj och soppa.

Modernt användande av ordet supé varierar kraftigt, ibland beskriver det ett mellanmål sent på kvällen, antingen som en ersättare åt middag eller inte. Ibland beskriver supé vilken måltid som helst som serveras sent på kvällen. Eftersom supén inte längre är en vanlig förekomst så hör man inte heller ordet så ofta. Jag tycker det är lite synd att supén fallit i träda, det känns ju hur trevligt som helst med en elegantare måltid med familjen innan det är dags att gå och lägga sig.

Supper club

En supper club är en social klubb där gästerna äter tillsammans. Måltiden är oftast billig och syftet med klubben är att träffa nya människor. Fenomenet har sitt ursprung i antikens Rom och hade ett uppsving i USA på trettio och fyrtiotalet, numera återfinns supper clubs främst i USA men ett par klubbar har börjat dyka upp i Stockholm.